.comment-link {margin-left:.6em;}
I fyrverkeriernas tid
lördag, mars 27, 2004
 
Becksvart ute, becksvart inne. Jag sitter på golvet i ett av rummen. Bredvid mig står geväret. Jag fruktar för mitt liv. Skenet från dataskärmen lyser upp tangentbordet. Resten är mörker.
Den första helikoptern tog med fem män, däribland John Smith. Vi blev kvar med den ettrige spanjoren och så naturligtvis några portugiser. Vi hade just satt oss på verandan med en varsin SuperBock. Vi såg ut över dalen där helikoptern flög söderut när den ljusa flygkroppen plötsligt studsade till, ljusskenet kom först, sen ljudet av explosionen, och därefter dök helikoptern i en skruvande rörelse ned mot marken. En blixt och en svampaktigt moln steg upp över träden
Den som först reste sig var Othelo. Han skrek. Likadant gjorde spanjoren som kom på benen och trollade fram en pistol som han fäktade med.
Båda männen störtade in i huset. Jag hörde att de idioterna talade i sina mobiler. Fattade de inte att de kunde vara avlyssnade? Nere i dalen skingrade vinden rökmolnet. Jag kände mig ohyggligt liten.
Vi fick varsitt jaktgevär och en kartong skott. Othelo uppenbarade sig med en gammaldags kpist som han sa skulle fungera. Den ettrige spanjoren snodde iväg med en lina och rotade omkring i buskagen nere vid vägen. Jag antog att han apterade snubbeltråd och knallskott.
’Såg ni missilen?’ sa Othelo. ’Jag måste ha sett frågande ut så han fortsatte: ’Någon sköt en missil mot helikoptern. Den kom från södra sidan av berget.’ Ham pekade med hela handen.
’Jag såg den tydligt.’
Jag vägde jaktgeväret i handen. Vad skulle ett sånt här vapen förslå mot en fiende som har missiler?
’Ring polisen,’ sa Tom som tydligen inte hade förstått kraften i den politiska elitens övertygelse att bygga The Eurostate.
’Polisen.’ Othelo nästan spottade ur sig ordet och fortsatte: ’Vi måste försvara oss. De kan komma när som helst.
Nattens ljud. Någon går där uppe på golvet. Genom det öppna fönstret hör jag någonting som låter som en nattskärra, men det är för tidigt på året för att nattskärran ska finnas här, den kommer senare i april om jag inte minns fel. Kanske det är ekot från en generator någonstans i dalen. Jag vet inte.
Jag är rädd. Jag tänker inte dö.
 
Comments: Skicka en kommentar


Det är som Plinius säger: varje människa är ett utmärkt undervisningsmaterial för sig själv om hon kan spionera närgånget på sig själv.

Montaigne II:71

ARCHIVES


Powered by Blogger