Tog en promenad bara för att inse att på måndagar är museer och teatrar stängda speciellt som det inte är turistsäsong. Jag bara gick och gick i den här märkliga staden som har varit skådeplats för några av de avgörande ögonblicken i den europeiska historien.
Egentligen är det moderna Rom byggt på ett imperiums ruiner, ett imperium som påverkade den historiska processen så att Europa på 1600-talet gick om Asien. Nu är det sannolikt på väg att svänga igen. I Kina utbildar man årligen fler civilingenjörer än vad de europeiska länderna gör tillsammans. I Sverige vill de unga bli fotbollsspelare, larva sig i Tv eller hoppa omkring med stickad mössa och tre nummer för stora kläder och rabbla grötrim till trumdunk. Bakom det här finns en stark ekonomisk realitet: idrottsstjärnorna och de stickade mössorna har ju chans att tjäna betydligt mer än ingenjörerna.
Av en slump kom jag till Piazza Bocca della Verità och gick in i den gamla basilikan för att titta på Sanningens Mun: ett brunnslock format som ett ansikte med öppen mun. Den som stoppar handen i hålet och ljuger kan inte dra tillbaka handen. Eftersom jag håller på att skriva den här texten stoppade inte in handen den här gången.
Just nu sitter jag återigen på Termini och skriver. Strax ska jag träffa Herbert.
