Hur ska jag kunna hantera det här? Jag känner en häftig dragning till vår städerska, Jag antar att det beror på att hon inte alls påminner om en städerska. Hon målar, hon klär sig som en intellektuell kvinna i den lägre medelåldern, hon gör ingen hemlighet av sin fåfänga utan bär ibland solglasögon som för att förstärka bilden av en kanske bohemisk karaktär. Hon har dessutom valt att bo avsides för att det blir billigt och för att hon ska kunna vara ostörd när hon målar.
Jag menar, det här är ingen vanlig städerska även om hon är vår städerska. Det är just det som inger mig obehag över mitt eget handlingssätt. Här kommer alltså jag, husets herre, och lägger an på en domestik precis som om det hade varit artonhundratalet, eller kanske ännu längre tillbaka.
Hade det varit under en annan tidsepok, då hade jag kunnat våldta henne på salsgolvet och sedan köra henne på porten. Nej, det vore bara tarvligt. Mena är en annan sorts människa, hon har klass, hon vet att föra sig, hon är inte sprungen ur den jordmån som föder städerskor. Det är jag övertygad om.