.comment-link {margin-left:.6em;}
I fyrverkeriernas tid
onsdag, januari 28, 2004
 
Tom och jag köpte varsin pizza på Primo i hörnet Bondegatan Nytorgsgatan, åt med flottet drypande i mungiporna och spelade två partier schack. Tom vann. ’Nu ska du se något intressant,’ sa jag och berättade hur jag kommit över Herberts dokument. Jag försökte låta så nonchalant som möjligt, lämnade över min sammanfattning och sa: ’Läs några sidor så gör jag kaffe.’ När jag kom tillbaka med perkolatorn, två koppar och cognacsglas satt Tom fortfarande och läste. Jag ställde upp porslinet, hällde i kaffet, fördelade två rejäla cognacskvättar, satte på en cd med Erik Saties pianomusik lite svagt i bakgrunden och avvaktade. ’Jag tror jag kan placera en del namn, det är killar med inflytande,’ sa Tom och sa sig veta att några av mötesdeltagarna var kollegor han träffat på Nato-skolan i Rom. Jag kunde se att han var upprörd eftersom han slängde i sig cognacen. Den var av märket Metaxas, ett namn passande för Tom. ’Jag gissar att det är det här gänget som far omkring i The Eurostate och lyssnar efter vad som händer och skriver rapporter. Det här är från en av deras interna träffar, det låter som de sammanfattar höstens arbete.’ ’Men varför sitter en fransman i det här gänget och säger att Frankrike ska luras in i The Eurostate och Tyskland hålla i kommandostaven? Det fattar jag inte.’ ’Kanske av ideologiska skäl?’ ’Du menar en fransman som jobbar för att minska Frankrikes makt?’ ’Ideologisk berusning kan få folk att göra och tänka vad som helst.’
’För vem eller vilka tror du rapporten är skriven?’ ’Kanske för våra vänner.’
’Eller för den tysta konklaven i The Eurostate.’
’Du menar en intern grupp som lägger upp strategin? Kan så vara, men bara om det verkligen finns en sån grupp.’
’Jag kan inte tolka det på annat sätt.’ ’Det luktar Machtübernahme.’ ’Kalla det hellre för en konsekvens av systemets inre logik.’
’Kan jag visa det här för några andra?’
’Du menar för jaktkamraterna?’
’Det var så jag tänkte,’ sa Tom.
 


Det är som Plinius säger: varje människa är ett utmärkt undervisningsmaterial för sig själv om hon kan spionera närgånget på sig själv.

Montaigne II:71

ARCHIVES


Powered by Blogger