Jag packade mina saker och lämnade Mena.
Vi hade grälat och jag ville inte tillbringa en kväll som bara ger obehagliga känslor och bitter eftersmak.
Hon sa att hon inte ville leva så här, undangömd som en rik mans älskarinna. Hon älskade mig, det gjorde hon, men vårt förhållande lämnade en mörk skugga i hennes liv. Hon kunde inte måla när det var så här. Hon bara gick till jobbet, städade stora lägenheter eller företag och sen gick hon hem och sov eller ordnade för fester i representationsvåningen.’
’Du dominerar mig,’ sa hon. ’Jag har inget eget liv. Du kommer hit, vi älskar och sen går du. Jag vill leva tillsammans med dig och inte bara leva på dina villkor.’
’Jag kräver ingenting,’ sa jag.
’Varför säger du inte att du älskar mig?’
’Jag vill inte kasta stora ord omkring mig. Jag visar mina känslor i handling.’
’Du älskar mig alltså inte?’
’Det har jag inte sagt.’
’Du älskar din hustru.’
’Blanda inte in henne. Vi har en dotter tillsammans, det är henne jag tänker på.’
’Hon är en vuxen människa.’
’Blanda inte in henne säger jag.’
’Jag tror du skäms över mig. Jag passar inte in.’
’Vad menar du med det?’
’Det jag säger.’
Jag hörde att hennes ilska övergick i gråt när jag stängde dörren.
Varför säger hon att jag inte älskar henne? Skulle inte jag älska henne? Jag har druckit av hennes kropp, jag har ätit av hennes kött, jag har badat i hennes dofter, jag har berusats av hennes hår och vi har tillsammans stämt möte med den lilla döden. Vad förväntar hon sig av mig? Jag är en man, inte en effeminerad sylf. Jag älskar kvinnor på mitt sätt. Är jag inte välkommen så går jag med min ränsel och kniv ut i skogen för att söka mig ett nytt boställe där jag kan bryta mark, möta en kvinna och sitta vid lägerelden som män före mig suttit i tusen sinom tusen år.
Det är mitt öde. Jag vänder ryggen åt dem som snattrar att jag skulle vara en annan än den jag är.
Jag må ha rätt eller fel i detta, men fogar mig gör jag aldrig.
Det är kanske den inställningen som gjort att en av de där sippa damerna är, som hon skriver, fascinerad av mig. Just det. Bara den som går sin egen väg utan att snegla vid sidan av är intressant som människa.
