Dottern och jag promenerade omkring i Paris. Vi bara gick, pratade och gjorde vad vi kom på. Hon hade läst Simone de Beauvoirs Det andra könet som hon fått av mig och var alldeles uppfylld av de Beauvoirs tankar. Jag blev mycket stolt över att höra hennes sätt att tänka och argumentera. Hon kommer att klara sig bra och jag uppmuntrar henne alltid att göra det hon tycker är rätt.
Lite senare åkte vi ut till La Défense för att titta på arkitekturen, det berodde på att dottern inte hade varit där. Vi tog hissen upp till panoramavåningen och såg ut över den makalösa staden.
På kvällen åt vi ute, gick hem till henne, tittade på Tv och bara pratade. Herbert ringde ganska sent och ville tala med dottern. När samtalet var över sa hon att Herbert kunde gratis låna henne en lägenhet i Bryssel när hon gör sin praktik i februari, det var som tack för att hon hittade portföljen i taxin.
’Han är hygglig. Han kom med den där boken jag glömde hemma, mamma tog med den och gav den till honom när han skulle åka hit,’ sa dottern.
’Har Herbert varit här?’
’Javisst,’ sa dottern. ’Han kom med boken en kväll.’
’Bjöd du in honom?’
’Han fick ett glas svensk punsch, det tyckte han om.’
’Vad pratade ni om’
’Inget speciellt som jag kommer ihåg. Vardagliga saker var det väl.’
