.comment-link {margin-left:.6em;}
I fyrverkeriernas tid
söndag, december 07, 2003
 
Återigen i Rom. Nu bor jag på ett hotell vid Via del Tritone, från rummet kan jag se ut mot Piazza Barberini. Här finns både BBC och datoranslutning, jag bor numera inte på hotell som saknar basal kommunikationsutrustning.
Jag satt på ett kafé, drack en öl för turistpris och tittade på Berninis Fontana del Tritone, den muskulöse havsguden som sprutat vatten i mer än trehundra år. Jag tycker om att titta på Bernini, hans lösningar känns alltid så moderna, fast skulpturen på Piazza Navona är kanske ännu mer levande.
På gatorna i Rom är det fortfarande tapetserat med affischer från demonstrationerna i lördags. En miljon människor på Piazza San Giovanni som protesterade mot den föreslagna reformeringen av pensionssystemet. Orsaken är att av alla europeiska stater har Italien den absolut tyngsta pensionsbördan.
Det här kan ju förefalla bestickande och som om Italien bör se över pensionsreglerna, men det finns en annan sida av saken som komplicerar förhållandet.
Jag kan ta en familj jag känner till. Frun är i min ålder, hon är pensionär efter att ha jobbat som lärare i tjugofem år. Den tidiga pensionsåldern är orsaken till att hon liksom många statstjänstemän accepterat en låg lön. Nu arbetar hon nämligen på en privatskola ett par timmar i veckan och sköter dessutom bokföringen åt ett mindre företag.
Vilket blir nu billigast för staten? En normal lön och en pensionsålder vid sextiofem, eller det nuvarande systemet? Det är bara att välja. Problemet är att Italiens låga födelsetal gör att systemet har svårt att fungera, pensionsutbetalningarna är ju beroende av att det finns fler som arbetar än som lyfter pension. I Sverige håller pensionssystemet också på att bli ett politiskt problem, till ålderpensionärerna bör man dessutom lägga det stora antal människor som är förtidspensionerade eller på annat sätt lever av andras arbete.
Det är det åldrande och proletära Europa. Ett Europa med låga födelsetal som inte kan få arbetskraft annat än genom invandring. Just nu strömmar stora skaror av människor illegalt in i Europa, det är människor med låg utbildning från Asiens och Afrikas underutvecklade områden. Det här för med sig att det har lagts ett ägg av sociala spänningar som just nu ruvas av den obevekliga tiden eftersom Europas åtta eller tio procent muslimer har det största födelsetalet av alla grupper. Det ska bli fascinerande att se den här underklassen stiga fram och kräva sitt Lebensraum på samma sätt som underklassen, de föraktade, de fattiga, alltid har gjort i den europeiska historien.
Jag talade med Mena en stund, anslutningen fungerar perfekt, det är bara hennes webbkamera som behöver justeras en aning. I Stockholm har det blivit varmare och snön håller på att smälta bort.
Imorgon kommer det att vara full fart i representationsvåningen. Toms svåger hade ringt och sagt att hon skulle ta mot catering vid tretiden, duka bordet, ta mot en kille som kommer med dricka och sen stå i köket medan festen pågick.
’Tur att jag inte har städning på eftermiddagen,’ sa Mena.
 


Det är som Plinius säger: varje människa är ett utmärkt undervisningsmaterial för sig själv om hon kan spionera närgånget på sig själv.

Montaigne II:71

ARCHIVES


Powered by Blogger