Nu har jag ordnat så att kräket får ett passande mottagande.
På väl valda ställen runt huset har jag spänt snubbeltråd. Bilen står parkerad en bit upp i skogen så att den inte syns från vägen. Till trådarna har jag apterat knallskott med en speciell konstruktion som får skottet att gå av. Till skottet finns sen en lysgranat, eller vad man nu ska kallade för, som under tjugo sekunder avger ett stark sken så att missdådaren kan synas. Tom har hjälpt mig med utrustningen.
Nu är det bara att vänta. Kommer det svinet och smyger runt i trädgården så ska han få sig en överraskning som heter duga.
Jag sover på kökssoffan med kläderna på. Bredvid soffan står en pall och på pallen ligger en ficklampa och en ridpiska. Piskan hade dottern under sin period som ryttare. Hon använde den aldrig, det var en mindre lyckad present från farmor.
Men jag ska använda den om jag kommer åt, jag ska randa det kräket så mycket jag kan och sen ska jag slita byxorna och kalsongerna av fanskapet och låta skiten sticka iväg.
Det ska bli en lustiger dans.
