När jag nu tänker tillbaka på mina korta resor till Paris och London denna höst så är det inte skillnaderna jag tänker på, utan likheterna.
Att resa i Europa var inte precis som när jag gjorde min
grand tour efter studenten, då kunde jag komma hem med kläder som inte fanns i affärerna hemma i Stockholm. Jag kommer ihåg att jag hade köpt grå manchesterjeans och blå espadrillos, såna fanns inte hemma utan först året efter.
Idag är det som om Europa är ett och samma varuhus utan regionala skillnader. Det säljs samma sorts varor samtidigt och överallt vare sig det gäller Stockholms city eller Paris och Rom.
Det här gäller inte bara de etablerade affärerna. Samma mekaniska djur, tröjor och annat slafs säljs på varenda tillfällighetsmarknad och av varenda gatuförsäljare i hela Europa och det till ackompanjemang av samma sorts slamrande latinamerikanska indiangrupper bredvid samma sorts hårdsminkade pantomimartister.
Detta är alltså friheten i det nya, gränslösa Europa.
Nu är det snart pubkväll och jag sa strax ge mig iväg. Först ett stilla samkväm med skivstången och vikterna och sen tar jag bussen.
