Jag undrar vart Mena tagit vägen. Jag har sökt henne på mobilen och skickat meddelanden på datorn. Inget svar. Men okey, hon är en självständig människa precis som jag är en självständig människa. Hon är inte precis en älskarinna som ska komma när jag visslar.
Det enda som stör mig just nu är ett frenetiskt bultande som brutit ut i Glotténs lägenhet. Jag vet vad det är för jag klev ut i trapphuset för en stund sen. På golvet låg en hög byggmaterial som en rödblommig och energisk Glottén bar in i sin lägenhet.
’Jag har ett projekt,’ frustade Glottén. ’Jag bygger om köket inför julen. Det ska bli fint för ungarna kommer med sina familjer.’
Herregud, tänkte jag, ge mig kraft att uthärda denna värld av idioter som vägrar att fundera över de väsentliga frågorna. De har mat i magen, de har tak över huvudet och förutsättningarna för att de ska kunna fundera över livet är optimala. Ändå väljer de att hålla på med att spika eller tapetsera eller gräva i jorden själlösa tryffelsvin.
Just nu invaderar The Eurostates väldiga maskineri Europas självständiga stater och den tysta konklaven genomför sin tassande statskupp. Glottén bryr sig inte ett skvatt om det, han spikar energiskt i sitt kök.
