Vad skulle jag göra när Julietta bara dök upp? Hon marscherade in i arbetsrummet som en enmansinvasion och avfyrade bredsida efter bredsida med anklagelser varpå hon slängde sig ned i den gamla bäddsoffan i fönstersmygen. Var hade jag varit? Dolde jag någonting för henne?
’Jag skilde ju mig för din skull,’ sa hon anklagande.
’Du kan inte mena allvar.’
’Fattade du inte efter alla dessa år att det var dig jag ville ha? Såg du inte hur jag tittade på dig? Märkte du ingenting?’
’Uppriktigt sagt gjorde jag inte det.’
Julietta började gråta, jag hämtade pappersnäsdukar och ett glas konjak åt henne. Hon drack ur glaset och fortsatte gråta. Jag gav henne mer konjak och när hon tystnade trodde jag att hon somnat.
’Jag behöver dig. Fattar du inte det.’
Hon reste sig upp ur soffan, drog för gardinerna och tog av sig kläderna. När hon stod naken på den röda mattan såg jag vilken snygg figur hon hade.
’Är jag vacker?’
’Du är mycket tilldragande.
Julietta gick fram till mig där jag satt i fåtöljen, tog boken ur min hand och la den på det lilla bordet. Hon ställde sig på knä, löste upp min livrem, drog ned min gylf och böjde ned huvudet mellan mina ben.
Vilken man i denna värld skulle kunna motstå en naken kvinna som vill uppnå sitt mål med en sån kraft och beslutsamhet?
