Till förmiddagskaffet fick jag höra en intressant historia från det moderna Sverige.
Det var på pendeltåget en sen lördagskväll. Vagnen var nästan tom så när som på fyra ungdomar. Flickorna bar den muslimska huvudduken, eller slöjan som det något oegentligt heter.
Ungdomarna pussades, pojkarnas händer var överallt på flickorna som tonårspojkars händer brukar vara när de pussar flickor. När paren pussats en stund rätade flickorna till slöjan och så fortsatte de att pussas och pojkarna klämde och flickorna rätade till slöjan och så pussades de en stund tills det blev dags att ordna slöjan för att kunna fortsätta pusskalaset. Jo, jo, det där skulle flickornas föräldrar ha sett.
Religionen har en förmåga att göra människor fåniga. Både Koranen och Bibeln kryllar av underligheter. I Bibeln finns ju bestämmelser för den som vill köpa slavar, ha slöja och klippa håret eller så ger den gode guden tillstånd att ha ihjäl folk som arbetar när de religiösa är upptagna med sin hobby.
Koranen ligger inte långt efter. En festligt detalj är att kvinnor med slöja kan ta av den om de pratar med bögar. Elle, som det står i översättning av sura 24:31, ”sådana stackare till män, som ej hava något sinne därför”.
Islam påminner om kristendomen för låt säga fem eller sex hundra år sen. De troende litar på en bok, men i det här fallet är den skriven på arabiska och majoriteten kan inte läsa arabiska. Det får den komiska effekten att de troende inte har läst den bok de hyllar som rättesnöre. De får budskapet indirekt precis som under den europeiska medeltiden då Bibeln var på latin och prästerskapet bestämde vad som skulle delges församlingen.
Nu ska jag ringa Mena. Hon är vackrast utan slöja.