Kvällen blev inte riktigt som planerat. Dottern var grundligt förkyld när jag kom hem till henne. Hon hade orkat med föreläsningen, sen var det slut på orken.
Jag hjälpte henne till en doktor som konstaterade att det var la grippe. Det blev taxi tillbaka, sen stack jag till ett apotek och köpte medicin. Jag satt i hennes vardagsrum och läste tidningar medan hon sov. Febern var hög och jag gav henne honungsvatten.
’Pappa, du gjorde honungsvatten åt mig också när jag var liten,’ sa hon och höll mitt pekfinger i sin brännheta hand.
Till slut sa hon åt mig att gå, det var ju meningslöst att sitta hos henne när hon var sjuk och bara ville sova.
Nu när jag sitter på hotellrummet har Mena ännu inte kommit. Det är dags att sova. Jag är trött.
