Pubkvällarna äger rum i Husets källarvåning. Det är Storchefen som är den drivande kraften bakom pubkvällarna. För det mesta är det trevliga tillställningar. Ibland kommer det ett gäng törstiga statssekreterare och annat löst folk. Ofta är det hög stämning. Vi är ju stannfåglar hela bunten.
Kanske det kan dyka upp någon politiskt tillsatt ibland. De kan gott få veta vad som gäller. Det är Antonssons ord. Han brukar gå rakt på sak. Under den borgerliga regeringen hade Antonsson mycket jobb. Han sa att de var amatörer och det var de också. Som när Bildt skrev det där löjliga brevet till Jeltsin och sa till den ryske presidenten att han inte hade koll på sina egna militärer. Då var det tur att Antonsson kände folk från andra sidan, Antonsson kan ryska och han fick förklara för dem att Bildt var för obildad och korkad för att fatta hur man uttryckte sig på internationell nivå.
Under pubkvällarna är Antonsson bartender. Dessutom är det billig öl. Huset har bildat en slags förening för att krypa undan bestämmelserna i utskänkningslagen. Det går utmärkt att ta med respektive om man vill, men för det mesta är det frågan om respektive som är i branschen.
’Det är vi som är historiens drivande kraft,’ sa Antonsson när han var färdig med ett jobb. ’Kanske skriver någon en doktorsavhandling om våra pubkvällar.’
Han är kul Antonsson. Jobbar som en galning söndag till fredag och knackar på villan hela lördagen. Hustrun är dagisfröken. Jag tror han är lycklig. De var fem veckor på Maldiverna i somras, hela familjen.
Storchefen ska snart gå i pension. Han har sett de politiskt tillsatta komma och gå. Storchefen har så det räcker till en memoarsvit i tre band, fast memoarer kommer han aldrig att skriva. Han brukar säga att vi har ju en verksamhet att sköta och med det menas att svenska statens ämbetsverk måste fungera även om hela Stockholm skulle stå i lågor.
Jag brukar tänka att vad som gäller är att folk måste få titta på fyrverkerierna så att de blir imponerade och inte börjar bråka. Strategin numera är ju att gullighetsprincipen ska genomsyra alla förändringar. Med den svenska gullighetsprincipen menas att när förändringar genomförs så ska alla medborgare förklara sig vara nöjda, ingen känna sig stött, förfördelad eller utanför.
Det är bara jag som har för vana att slänga in mörker i glitterregnet. Jag menar så här: det är den ackumulerade kunskapen som skiljer människan från djuren. Därför skriver jag det här för att dokumentera hur människan tänkte vid seklets början. Om hundra år sitter det kanske folk och säger att det var tur att det var någon som gjorde som Montaigne.
Utanför på gatan är det tyst, eller rättare sagt så tyst som det kan vara på den plats av Söder där jag för bor. Restaurangen nedanför lämnar från sig goda och glada människor. De vrålar inte som neanderthalungdomarna från förorterna. De som nu kommer från restaurangen är trötta och mätta. Gud ske pris. Sen ska de gå hem och älska.
Det var länge sen jag hade kvinna.