Julietta ringde. Hon undrade hur jag hade haft det i Rom. Bra, sa jag och kände en viss tacksamhet över att hon hållit vår överenskommelse att inte ringa när hustrun var hemma.
Hade jag fått hennes sms? Det hade jag. Synd att jag inte skaffat en mobil med bilder så att jag kunde få se hur hon möblerade. Det var ett problem i köket. Hon visste inte riktigt vilken lampa hon skulle ha ovanför bordet så det hade varit bra om jag hade kunnat vara smakråd.
’Det är ju som är designer och scenograf,’ sa jag.
’Det är det som gör det så svårt,’ sa hon. ’Jag ska jobba med film efter nyår. Det är en ny regissör. En relationsfilm.’
’Om såna som oss?’
’Vad du är vitsig. I själva verket är det det. Medelålders medelklass i innerstan. Bergman och Norén blandat med Gardell. Kan du komma över och titta på lamporna?’
’En annan dag. Jag är trött efter resan.’
'Har du inget hjärta i kroppen?'
'Har du hört nåt från Leo?'
'Jag bryr mig inte om honom. Fattar du inte det?'